Falköpings Tidning 13.8.2008

Jazzjubel i festivaltältet

Strax efter åtta på lördagskvällen flyttade festivalpubliken om inte direkt till himlen så i varje fall bra nära. Det var när Köpenhamnsgruppen New Orleans Delight med gästande solister efter två och en halv timmes spel fick sjuhundra personer att stående jubla i Glory, Glory Hallelujah.
”My eyes have seen the Glory of the Coming of the Lord” sjöng Lee Gunness från Sidney i Australien och Norbert Susemihl från Hamburg visade vägen uppåt med sin glänsande trumpet.

Att den här typen av jazz och kyrkfolk numera går bra ihop märktes tydligt och kapellmästare Kjeld Brandt hade satt ihop ett fint program av de färgades sånger. Den sakrala delen som den lät i de afro-amerikanska kyrkorna där borta. Det finns förvisso en annan sorts New Orleansjazz också, ibland kallad för The devil´s music, berättade han strax före konserten, men den fick man dessbättre inga prov på.

Otrolig stämma
Lee Gunness har stora internationella framgångar och hon tog tältpubliken med storm med sin charm och otroligt mäktiga och samtidigt varma altstämma. Ser man inte den lilla blonda trebarnsmamman så är man säker på att vara på Burbon Street eller i the Preservation Hall. Underbart sjöng hon Pass me not Oh gentle Saviour/Jesus kär gå ej förbi mig och In the sweet by and by, känd från sångboken som Det är saligt på Jesus få tro. För att inte tala om In the Garden, He touched me och It is no secret what God can do. - Det finns inga gränser för vad Han kan göra, sa Lee med övertygelse.

Tonen från himlen
Norbert Susemihl från Hamburg är en gudabenådad trumpetare som under långa perioder har haft fasta engagemang i New Orleans. Han vet därför hur soundet ska låta. Publiken fick bevis på det i Armstronginspelade Dear Old Southland, men också i ensemblespel och soloinsatser. Dessutom är han en duktig sångare.

New Orleans Delight behöver ingen närmare presentation efter alla turnéer i Västsverige där intresset för den här musiken är ovanligt stort. Kjeld Brandt har en klar uppfattning om hur NO-jazz ska låta och väljer gärna musiker med nära förbindelser med den orkanhärjade metropolen. Fantasifull improvisation med lysande teknik och sound är deras kännetecken.
En sångardrottning, en mästertrumpetare och en förstklassig grupp fick den här kvällen förmedla det som ibland kallas för ”tonen från himlen”. Lars-Åke Albinsson sa nog till sist vad alla tänkte: - Det här kunde vi fortsätta med hela natten!

ROLF JOHANSSON